kristoffer.blogg.se

I den sparsamt inredda luftballongen befinner sig Karsten och Lars-Bjarne, två halvdanska tvillingbröder med en "kusin från landet"-vibb över sig. "Vae siger du LB, ska vi ikke ta och koka upp ett gäng röda pölser och hygge oss?!" Karsten drar vänsterhanden genom det flottiga och tunna överkammade håret och ler samtidigt som ögonen går i kors. "Jamen det vet du sku gott, din gamle Ole". Lars-Bjarne blir alldeles överspelt och börjar hoppa upp och ner väldigt agressivt i den skröpliga ballongen. "Men for satan, aer du helt sinnessyk man?! Du vet gott att ballongen var passé nästan for det att vi bestämde oss for att betala alldeles för många kronor för spektakelhelvetet! Men din blöja aer vael överfylld av guldepenge?", säger Karsten, vars ansikte har fått nyansen av just röda pölser - och detta får Bjarne att bli ännu mera uppspelt. "Wiiii for helvede ditt fjolls! Jag vill spise dig opp, men det blir ikke nått med det i helt tatt.", skrattar Lars-Bjarne och fokus läggs istället på en gås som flyger oroväckande nära luftballongen. "Ääääh! Din fugl, flyer du gott eller vafalls? Göken galer gott!"

 

Karsten, som enligt honom är den bror som mestadels har koll på läget, tar fram en plastspann och en håv. "Nu ska det bli middag av, hehe." Lars-Bjarne tror sig fatta vad broren hans ska ta sig till men blir osäker och måste sätta sig ner i ett hörn och skämmas på obestämd tid, och gör sedan så. "Aha! Så, nu ska jag bara finna ut ett lockelserop så du inte flyger din väg", säger Karsten till måsen utan konstigheter. "Kroa! Kroa!", kraxar han fram (Karsten inte måsen) och ser ut som en bindgalen fiskare som har irrat ut sig på vattnet i en jolle, med många dagar utan vare sig vatten eller mat. Lars-Bjarne har suttit med ryggen mot sin underhållande bror och "endast" hört, men vill inte missa mer utan vänder sig OCH vrider sig på samma gång. Detta gör att ryggen säger: "Sov gott ditt gamla miffo."

 

Lars-Bjarne får för några sekunder endast ur sig lite luft, men sedan kommer ljudet: "AAAAH, for satan ajajajajaj ooouuuff, shit pommestallrik med kebab och remolaaaade!" Karsten, som fortfarande tänker spisa fågel till middag kan inte låta bli att skratta sig nästintill harmynt när han hör sin bror yttra sig detta, men vill icke släppa gåsen ur sikte. Så i ett töcken av gapskratt och ett frenetiskt viftande med håven, samtidigt som han fortfarande ropar "Kroa, kroa", utspelar sig detta ungefär sextio meter ovanför marken. Lars-Bjarne har fått mindre ont, och vill hjälpa sin bror att fånga fågeln, och gör ett nytt försök till att resa sig. "Men nu då, jajaja det vet du. Eller ikke, naaaj. Ajojuff igen så..", uttrycker sig den mindre begåvade brodern på ett underutvecklat vis och ställer sig på ett ben lutandes mot luftballongskanten. "Hvordan går det?", säger Lars-Bjarne medans han står och håller i sig och kallvettas. "Hur ser det ut att gå? Det vill jag att du funderar en liten stund på, så står jag här och håvar in fångsten sålänge." Lars-Bjarne känner att det inte finns mycket att utföra för honom på ballongen, så istället häver han sin snea kropp över kanten och får tag i stegen. Med en ninjas smidighet, eller ungefär tvärtom, glider han ner en bit på den och blir paralyserad.

 

Karsten får tillslut tag i måsen med håven, men fågelns otippade styrka gör att kampen blir för stor, och det gör så att brodern tappar balansen och faller på ballonggolvet med en duns. Fågeln flyger iväg, med håven som en knasig huvudbonad, och kraxar som om den skrattar medans den blir mindre och mindre i horisonten..

 

Efter en stund, när Karsten smält att fångsten har flygit sin kos, tar han ett par djupa andetag och drar upp den mindre vässade av de två i ballongen igen.

 

/ Slut