Lenny tar sig mjölk över huvudet.
Kategori: Historier och noveller
Lenny står på näst sista trappsteget på den sedan länge förfallna sommarstugan och ser påtagligt försöksutsläppt ut, men är glad ändå. På sitt huvud sitter (mer ligger) en slappt och slarvigt stickad basker i ett material endast en närsynt har svårt att utröna. Men (i alla fall) den är stickad med ett garn som är gjort på tarmar från diverse så kallade "road kills", som Lenny gladlynt men samtidigt informellt plockat upp och lagt till i samlingen hemma i stugan. Nöjdheten med basker-verket kan inte döljas, och det är tydligt (om vi hade hört Lennys tankar) att han vill fira med ett glas fet mjölk. Lenny stegar in i stugan med en överdriven entusiasm, och beslutar sig för att backa skitfort mot köket och kylskåpet, som står och skakar där inne. Utan vare sig strumpor, skor eller byxor (MEN, däremot en supertajt sjömanskavaj på sig, drattar han på ändan och slår huvudet i kylskåpsdörren, samtidigt som baskern flyger iväg och gömmer sig under en kantstött hörnhurts (i ett hörn). "Nedrans bulvaner och raggarballar! Jag har ju alltid sagt att jag ska hålla i hattar och huvudbonader om nöden kräver.., skriker Lenny uppgivet ut i tomma intet. "Se, nu är mitt Kalle Anka-jag inkomplett.. Om en nu väljer att se det så det vill säga, och jag kan inte se annat just nu.. Men inte att jag tänker dricka min mjölk stolt och redigt om jag icke finna min kära huvudtrofé", säger Lenny med lite mer pondus denna gång och råkar kliva på sin glest behårade hängpung.
Ett skrik hörs inte ens, för avsvimmandet infaller innan han knappt hinner reagera, och han ligger medvetslös i ungefär 89 minuter.)
"Uuuuaaah, häj på dig du gamle..", får Lenny ur sig medans ögonen sakta öppnas. Det är den nyss nertrampade som adresseras, men svar uteblir så Lenny flyttar fokus på mjölk igen. (Men igen kommer han att tänka på sin trampade kamrat) Han tänker att den nu blåa påsen som hänger likt en äggplanta kommer att dra till sig för mycket uppmärksamhet i jakt på drickbart, så nått att dölja den med måste hittas. "Jag tänker att jag ska tänka högt här", tänker Lenny och fortsätter: "Om jag tar ner den använda, men fortfarande dugliga vuxenblöjan från vinden, och använder den?", tänker han då högt och för handen upp i luften och börjar vinka försiktigt (?)
(Eftersom detta är en karaktär baserad på en individ som finns till och överlever, väljer jag att censurera lite av historien här.)
"Hur hamnade jag här uppe på taket? Dessutom inte på mitt tak, utan ett tak jag aldrig varit på? Alltså jag borde kanske ha sagt typ såhär: "Varför är jag här? På ett tak? Ett tak jag inte är hemma på dessutom."
(Nu tänker säkert de flesta normalbegåvade att det är.. Äh, vi låter det vara.)
"Sing for me!", brölar Lenny när han står på taket i sin misslyckade skrud och tittar ut över den tätgrodda granskogen. "Ah! En ko!, utbrister han plötsligt när han ser just en ko stå i en knapphändig hage. Det ser dessutom ut som om den försöker att vissla. Hade Lenny nu varit aningens vässad, så hade han reagerat på det sjukt konstiga. Men det gör han inte, istället haltar han han ner mot djuret som anar oråd.
Lenny lyckas faktiskt mjölka kon, och efter att han kupat händerna med den i, hittar han till slut hem igen. Men, som alla kan räkna ut med chokladmunken, har all mjölk sinat mellan fingrarna och händerna är småfuktiga men tomma.. Detta får Lenny att bli spak för några ögonblick, sedan följer ett gallskrik i toner hundar inte ens visste fanns. Och så var det med det.
/ Slut
