Fragment ur ett flummigt liv - del 1.
Kategori: Historier och noveller
Jaha då sitter vi här. Eller ja, ligger mer. Livet alltså.. Vem hade en aning om att det skulle komma till sin ände så snart? Nu är jag ju visserligen inte död här men. Inte än i alla fall. Nåväl, tänkte att du kanske ville höra lite historier om vad jag varit med om i ungdomens dagar?
Det var en gryning för, ja säkert en sextio år sedan, och jag hade hoppat av skolan för att istället se mig omkring i världen. Packningen var lätt, bestod av det hade på mig, samt det som rymdes i fickorna, Som du vet, var ju min mamma en samlare av rang med pompösa högar med skit, som aldrig kunna slänga något. Så, jag har blivit precis tvärtom. Visst, en kan tycka att det var lite väl drastiskt att inte packa någonting, men jag tänkte att fick väl skaffa det jag behövde på något vis. I alla fall, jag tog första bästa färja jag kunde hitta, och ville så långt bort som möjligt. Nu kunde jag ju ha kommit längre i och för sig, men med tanke på min monetära situation, så kom jag till England. Det fick väl duga då. Men misströsta ej, det blir andra resmål. Det fanns ju visserligen en del farhågor, på grund av mina rädslor för stora djur (eller de flesta djur faktiskt), så lite bekymmer fanns det ju. En hade inte lika stor koll på alla djur och skit som fanns över allt på den tiden, så mycket chansningar blev det. Alltså jag hade ju ett år tidigare åkt till ett mindre land i Afrika, för att ta tag i mina rädslor för djur, och det kunde ju ha gått bättre, om en säger. Men det kan vi ta en annan gång, nu försöker vi fokusera på denna tripp.
Eller njae, nu tänker jag faktiskt på en helt annan sak, som jag tänker komma in på lite lätt. Jag skulle, få se nu, axla rollen som en form av ryttare i ett obskyrt tornerspel, men jag blev försenad. Hur? Kul att ni frågar. Det stod ett lätt nervöst och tjuvaktigt gäng pirater, som kapade tåget jag satt på. Nu trodde jag att det skulle gå helt fel, att det skulle gå käpprätt åt helvete, MEN, en ska inte ta av sig sandalerna innan hjorten är fälld. Ett fint tips jag fick av en otålig hövding, en stormig och regnig färd, detta också för cirka ett sedan. Men DET tar vi en annan gång. Någon måtta får det vara. Även om jag aldrig varit sugen på att hänga med honom. Måtta alltså. Inte dricka med honom heller. Ok, nu märker jag att vi, eller jag, glider iväg här. Men ni måste ha överseende med att det är så många år sedan, och det är inte helt lätt att vara kärnfull när en inte vet hur många sekunder en har kvar. Nu är det väl precis det jag borde vara då kanske men..
Eller njae, nu tänker jag faktiskt på en helt annan sak, som jag tänker komma in på lite lätt. Jag skulle, få se nu, axla rollen som en form av ryttare i ett obskyrt tornerspel, men jag blev försenad. Hur? Kul att ni frågar. Det stod ett lätt nervöst och tjuvaktigt gäng pirater, som kapade tåget jag satt på. Nu trodde jag att det skulle gå helt fel, att det skulle gå käpprätt åt helvete, MEN, en ska inte ta av sig sandalerna innan hjorten är fälld. Ett fint tips jag fick av en otålig hövding, en stormig och regnig färd, detta också för cirka ett sedan. Men DET tar vi en annan gång. Någon måtta får det vara. Även om jag aldrig varit sugen på att hänga med honom. Måtta alltså. Inte dricka med honom heller. Ok, nu märker jag att vi, eller jag, glider iväg här. Men ni måste ha överseende med att det är så många år sedan, och det är inte helt lätt att vara kärnfull när en inte vet hur många sekunder en har kvar. Nu är det väl precis det jag borde vara då kanske men..
Nej, nu känner jag att tröttheten faller på, och att löständerna behöver fuktas. Så vi hörs senare helt enkelt.
(forts. följer)
